Bye bye!

Jill Lagerqvist – CA resan 2:a halvlek

Sista helgen med… sista dagarna med…

Fick en flashback ifrån slutet av januari det här året. Det närmade sig operation och jag hade tagit ett beslut om att operera bort hela mitt bröst pga bröstcancern. Lika bra tänkte jag efter att ha stött och blött med make och ett par vänner.

Jag sa hejdå till mitt bröst. Jag stod framför badrumsspegeln och tittade på mitt bröst för sista gången den morgonen vi sedan åkte iväg den 29/1. Men så kom jag hem samma eftermiddag med mitt bröst kvar och enbart ett snitt där de tagit bort tumören och tillräckligt med frisk vävnad runt om (det som en del kallar att ta en tårtbit). De övertygade mig precis innan jag skulle sövas och jag kände mig så ambivalent med det mesta och skör. Snopet och mitt hejdå blev till ett hej där är du ju! istället.

Om två dagar är det i alla fall dags och det blir båda och en sk. total Mastektomi. Jag har nästan lärt mig säga det ordet utan att vricka tungan av mig. Fritt förklarat så innebär det att opera bort båda brösten, eller bröstkörtlarna inuti.

Kanske får ni förstora bilden och zooma in. Kirurgläkaren ritade runt om allt det som ska opereras bort med en blå penna. Hela innanmätet av bröstkörteln. Kroppen är intressant och komplex helt klart…

Men ska jag verkligen skriva och berätta om allt detta? Är det inte för privat? Helt ärligt, är det verkligen så tabu och skamset att prata och skriva om? Berör inte detta ämne så många så det kanske är bra att veta lite och kanske på det sättet förstå?

Själv har jag bara tänkt och känt inför allt jag skrivit om att ja, det verkar finnas ett behov och många som vill läsa. Från en vanlig kvinna och medmänniska som är mitt uppe i denna process. Så här har ni min story, en del av det jag är i nu, helt krasst och ärligt. Men alla känslorna runt och kring är svårt att återberätta. Det svajar mycket, det känns högt och lågt och så ibland vill jag bara leva och tänka på annat faktiskt mitt i allt ❤️

Så sista helgen med mina bröst är till enda, måndagen har tagit vid…sista måndagen med… (.) (.) osv…

Logistikplaneringen är igång

Det är ju sällan man bara sätter sig i bilen och drar iväg på något. Här hemma har det blivit omställningar på flera plan. Sebastian får bo hemma hos sin pappa några dagar, bilen t&r jobbet dirigeras om, hans pappa får fixa på sitt jobb, vår hund behöver hundvakt och maken fick ta ledigt från sitt jobb i 2 dagar. Sen har jag fått köpa Descutan för att desinfincera mig (kan rutinerna vid det här laget), jag ska packa väskan och lite annat. Visst ja! Sebbans dosett och annat ska fixas och sådär håller det på 💕😏

Är det verkligen rimligt?

Egentligen räknas denna relativt stora operation som en dagoperation numera… ja men det är väl inga problem att åka hem 2 timmar senare när man vaknat efter sövningen? Eller? Helt ärligt så tycker jag det är förfärligt… men jag bad snällt om möjligheten att få stanna en natt och det har de faktiskt ordnat till mig. Det känns skönt och tryggt att ha det alternativet. Jag tänker att jag ska stanna över till dagen efter av flera privata skäl.

Förberedelser båda praktiska och mentala

Idag ska jag gå igenom alla papper jag fick med information inför operationen. Komma ihåg att packa ner den särskilda bh:n också som jag behöver ha på mig dygnet runt efter operationen för att minska svullnader.

Jag har fyllt i en patientenkät på mina sidor på 1177 där jag har svarat på många frågor. Shit vad det blir tydligt vad jag genom åren har gått igenom för ingrepp. Jag har varit sövd 4 ggr förut och vet hur kass jag blir efteråt för exempel. Jag har varit lokalbedövad många gånger och det har skurits och sytts i min hud framför allt, men även mina tänder har stökat rejält. Min make sa en gång för länge sedan att när man fyller 50 så går man in i ”reparationsåldern” och vi har skrattat lite åt hur rätt han haft med det, bara det att min kropp verkar ha missuppfattat att den skulle vänta tills jag i alla fall fyllt 50🥹😏❤️ Jag har fått konstatera mer än en gång att lika starkt som jag är mentalt/psykiskt, lika ostark är min fysiska kropp. Där får jag lägga ner mer kraft och förskaffa mig kunskaper för att stärka och stötta upp mig.

Inför operationen ska man inte snusa och röka senare än midnatt dagen innan. Känns verkligen skönt att jag inte har dessa behov! Jag ska komma fastande på morgonen och får enbart dricka lite vatten och kaffe/te utan mjölk fram till 2 h innan operation. Så jag får gå upp fasligt tidigt då 🙂 Alvedon ska intas hemma innan vi åker samt ska jag duscha och tvätta mig med Descutanlösning kvällen innan och på morgonen innan vi kör. Hopp hej! 😊

De praktiska instruktionerna har jag alltså fått hem. De mentala är mestadels upp till mig själv. Jag har en mycket fin kurator och vi har pratat om det. Jag har också fina vänner, varav 2 st nära mig som själva har genomgått denna typ av operation. Sen har jag något som inte är alla förunnat och det är alla som valt att följa mig och läsa min blogg. Tankens kraft är stor och jag har genom hela denna CA-resa (som jag valt att kalla den) känt mig hållen och ”buren” av er! Från djupet av mitt hjärta – TACK!💕💕💕💕💕💕

Idag kom en bild i mitt flöde som jag tänkte utforska. Jag vet att musik på vissa frekvenser har olika syften. Så det blir sökning på det här nu idag.

Jag glömmer, jag orkar inte fullfölja allt jag vill

Känner ni igen er i när man har mycket i huvudet och så glömmer man bort vad man tänkte att man skulle göra? Sådär jag har varit nu hela det här året. Jag vill så mycket, men poff så är jag i en annan hörna och gör nåt annat jag för stunden kom på att jag tänkt göra.

Så kontentan har blivit att jag stundtals vimsar runt här hemma och kommer på en tanke och då genast måste göra den för annars glömmer jag! Eller skiva på en lapp, men om jag då inte hittar någon lapp eller penna, så finns risken att jag ser vattenkannan och kommer på att jag ju behöver vattna blommorna – så då får i alla fall växterna lite kärlek.

Därav fortsätter mitt dåliga samvete att ”plåga” mig en del. För när jag kommer på sånt jag glömt så skäms jag. Så tack min vän för de söta tjocka sockarna jag fick och den underbara brunchen! Förlåt att jag aldrig återkopplade om fikaträffen! Vi får skjuta lite på den där instruktionen du skulle få om det där vi pratade om! Jag kommer svara senare på era meddelande, kanske, eller hör av er igen!

Men idag vet jag att jag om en timme ska ha en fikadejt via facetime med en vän som själv har fulltuppliv just nu. Vi hinner inte ses som vi tänkte av olika anledningar. Visst kommer jag att komma ihåg att jag ska koppla upp mig om en timme! 💕 Ja jag är eländig nu, men jag kommer minnas kl 10 – digital fikadejt!

Till alla jag glömt att återkoppla till av en eller annan anledning så säger jag ett gemensamt FÖRLÅT! jag vet att ni förstår! Tack för er alla fina! Kramar från mig