I mellanrummet

JILA 4 goodlife – Jill Lagerqvist

Vad ska jag med ett mellanrum till?

Shit så många tankar som kommer och går nu. Livet är delvis som i ett pausläge, delvis fyllt av frustration och tusen andra känslor i en saligt rörig blandning.

I all röra så når mig även de där tankarna som jag aktivt har jobbat med för att ta mig till och använda mig av. Det har tagit sin tid och även innehållit en hel del tidigare erfarenheter för att ta mig till mitt eget mindset. Även med det här i bagaget så är det ett ständigt pågående ”arbete” att upprätthålla ett för mig sunt mindset.

Jag kan välja att se på ”mitt mellanrum” på olika sätt. När jag är ledsen är det ett kalt, regngrått rum där det inte är så roligt att vara, där jag går ner mig lite och känner hopplöshet och frustration.

När jag har varit i det gråa, som jag för den delen också tror har ett syfte, så kommer tankarna på att jag borde inreda mitt mellanrum och göra något fint av tiden jag nu behöver befinna mig här!

Vad är ”ett mellanrum”?

Inte förrän nu på morgonen kom det till mig att jag faktiskt kan se den här pausen som ett rum. Flera av mina kunder, om de läste det här, skulle förknippa det med något jag brukar lotsa dem till, men kalla ”det mentala rummet”.

För mig personligen har jag sedan jag först sökte för min knöl i bröstet i julveckan, verkligen fått känna på ett slags vakuum, som jag sedan kallat mellanrum. Väntan på provsvar… första beskedet och sedan väntan på operationstid…. och sedan operation och en lång sjukskrivning för att läka….och vidare väntan på flera olika provsvar dels på själva den bortopererade tumören men också på de genetiska proven… och där är jag nu. I sjukskrivning och väntan på provsvar och vad som blir nästa steg för mig.

Väntan i paus i mitt mellanrum. Här i min paus har jag flera valmöjligheter och i ärlighetens namn kan faktiskt det kala gråa fylla ett syfte! Så kanske jag ska tänka mig att jag har i alla fall 2 olika mellanrum eftersom de båda behöver få finnas?

I det kala gråa mellanrummet kommer den där stora sorgen, frustrationen, ilskan, gråten, oron och rädslan för att dö nu, alldeles för tidigt! De där tabukänslorna som vi inte ska prata högt om eller låtsas om, som om de inte fanns! Samtidigt ”hör” jag någon som nu säger att prata inte om dem för då sänder du ut budskapen om att du vill att det ska hända! Men som jag, eftersom jag bestämmer själv över mitt liv, hellre ser som en nödvändig och högst naturlig ventil för att, som en pyspunka, bara få bara sjunka ihop ett tag innan jag reser mig. För att jag personligen tror att det är väldigt nödvändigt!

Det spännande ligger i att nu börja tänka på att inreda mitt andra mellanrum!

Nu är jag alldeles precis i början av inredningsfasen och ska tänka till ordentligt.

Färger? Färger gillar jag och mönster! Ibland helt crazy mönster och kanske skulle man ha en fondvägg med en galen tapet? En fondvägg med en lugn och skön grön färg? En glasvägg med skjutdörrar och utsikt över naturen och havet? Kan man bygga en veranda där och ha mjuk skön sandstrand utanför? Ett parasoll med en gosig vilstol under så jag kan ligga där och njuta? Hur möblerar jag? Traditionellt eller med en sparsmakad stil? Eller det jag gillar mest i ”Boho-stil”?! 🙂 Vid den 4:e väggen placerar jag en stor mjuk och skön säng. För vila, det vet jag att jag kommer behöva massor av!

Mitt sköna mellanrum

Men egentligen så är det här mellanrummet än mer viktigt, än att bara ha fokus på att inreda med materiella ting!

Här kommer det krävas en del arbete med att göra hälsosamma och kärleksfulla val som är bra för mig, som jag mår bra av och som jag önskar få göra och vara med om.

Jag är helt på det klara med att jag är tusen gånger duktigare på att vara en ”doer” om jag gör saker för andra. Jag kan gå fullständigt all-in och ha tusen idéer, förslag och jobba som en galning! Så utmaningen som verkligen kommer behövas är att börja göra saker för mig själv med samma energi, eller i alla fall ambition och lust… Jag vet väldigt mycket, jag kan mycket som är bra, men när det kommer till att göra för mig själv så är jag riktigt dålig på det helt ärligt. Just nu så känner jag mig tom, snudd på apatisk och har fastnat för mycket i det gråa mellanrummet. Jag vill inte vara där mer just nu, utan med liv och lust inreda mig själv, bli mitt mellanrum för min egen skull! Men jag skulle behöva lite hjälp på traven, få lite kärleksfulla knuffar och någon som ”drar” igång mig. Jag skulle behöva få ”smaka på min egen medicin” så att säga 😍

Flera har frågat mig vad jag behöver just nu. Jag får lov att svara att jag behöver få träffa andra som bjuder in mig till livets fina ting, som vill sällskapa med mig och samtidigt peppa/puffa kärleksfullt, locka med mig ut och skratta, ha kul och LEVA! för även om jag är i mitt mellanrum så längtar jag som en tok över att gå den där sköna promenaden med gott snack längst med havet, i skogen. Ta en fikakorg och köra iväg till något mysigt ställe. Lyssna på musik, fuldansa i smyg (inte ute på klubb!), lag god och samtidigt hälsosam mat, smutta på ett gott rött vin, sjunga… yoga… relaxa och njuta av livet. För visst kan man väl göra det även i ett mellanrum? Grejen nu är att jag inte orkar göra och dra igång allt det här själv. Jag har gjort så mycket sådant i så många år. Varit den där sammankallande länken, den som samordnat och fixat, ställt i ordning och gjort livet fint och mysigt.

Jag drog ett årskort tillsammans med fina vänner helgen innan jag opererades. Mitt årskort blev nr 4 – Deltagande.

”Har du någonsin sett natten gå sin väg? Väldigt få människor blir medvetna om sådant som sker varje dag. Har du någonsin sett kvällen komma? Midnatt och dess sång? Soluppgången och dess skönhet? Vi beter oss nästan som om vi vore blinda. I denna vackra värld lever vi i en liten damm av vårt eget lidande. Det är så välbekant så även om någon vill ta dig därifrån, så kämpar du emot. Du vill inte bli bortdragen från ditt elände, ut ur ditt lidande.

Annars finns så mycket glädje runt dig, du måste bara bli medveten om den och bli en deltagare, inte en åskådare.

Filosofi är en spekulation, zen är ett deltagande. Ta del av när natten går, ta del av när kvällen kommer, ta del av stjärnorna och ta del av molnen; gör deltagande till din livvstil och hela existensen blir till en sådan glädje, till en sådan extas. Du kan inte drömma om ett bättre universum.”

Precis så känner jag och jag vill faktiskt bli bortdragen från mitt elände. Så om/när någon frågar eller undrar nu framöver, så vet de om de läser detta. Vad just jag vill och önskar. Dra iväg mig ❤️Jag är trött på att vara åskådare och enbart ställa iordning för andra. Jag vill leva och inte bara vara i pausstunder just nu. Ingen vet egentligen något om sin egen morgondag, inte jag heller. Det jag vet är att det är så onödigt och slösigt att bara sitta still och tycka synd om mig själv (nu gör jag inte det än i alla fall…)./Jill