Mål & mening

Jill Lagerqvist – CA resan

Meningsfullt innehåll

När livet bara rullar på och vi låter dagarna komma och passera. ”Jodå, det rullar på” säger vi ju allt som oftast som svar på hur läget är. Ibland går det vansinnigt fort och ändå tror jag vi oftast tänker att vi har väl inte gjort något speciellt och fasar över att vi inte hinner med allt vi tänkt att vi skulle… Tänker vi på att leva ett meningsfullt liv när allt rullar på? Är inte själva frågan om detta otroligt stressande? Kan vi liksom inte bara få leva på och vara nöjda med det? Måste ”någon” fronta hela tiden? Vad känner du när du läser det här? Lite obekvämt? ❤️

Jag har nu själv varit i ett visst modus allt sedan min 3:e dos med cellgifter. Mitt liv verkar så pyttigt och smått just nu. Sådan fokus på dos efter dos, vara uppmärksam på hur det mås och vad som känns. Jag är som i en egen liten bubbla när livet utanför pågår och jag är inte med. Livet på källarplanet har fortsatt och jag har knappt varit någon annanstans än just där i källaren och det dimmade ljuset, det dämpade ljudet och verkligen försökt bara vara i acceptans av att vara där för att det verkar som att jag skulle det. Tills jag själv kände att jag var färdig med det och förmådde mig steppa upp igen. Modet att våga vara med sig själv i ett lägre läge.

En av veckans bilder från Brodera ut texten (but) fick mig att dra på smilbanden i alla fall och jag tyckte den kom väldigt passande för egen del 😂

I perioder tänker jag att det är skönt att bara få slappna av, låta livet rulla på och bara vara här och nu, njuta, ha det gött, äta god mat, dricka ett gott glas rött, skratta med kollegor och vänner, ta en shoppingtur och en fika på stan. Why not?! Leva utan att prestera, utan att känna press och bara vara. Jag tror att vi alla borde unna oss detta mer och mer. Låta livet komma till oss istället för att jaga livet ur oss. Faktiskt. (Ja, ursäkta alla livscoacher och andra slags coacher som hela tiden vill att vi är på alerten och aldrig ska känna oss nöjda med det liv vi lever. Det är faktiskt ok att vara just nöjd och glad med det man har.) Om vi tog tillfället att känna efter hur vi själva vill göra, så kanske vi inte kände oss så påverkade av att göra som ”alla andra” gör och föreslår 💕😊🌸

Hur är det själv då Jill?

Jag ska inte sticka under stol med att det har varit en väldigt jobbig period nu denna gången. Men jag är helt säker på att den har varit nödvändig. Ur allt som är jobbigt och utmanande brukar också något gott komma ur det hela. Så börjar jag känna nu.

I mitt låga läge kände jag hur något växte inom mig och hur jag fick tänka till. Det jag kom fram till är att även om det är ok även för mig att livet på något sätt ändå rullar på i allt som är – så har jag ett behov att även i detta finna ett mål och en mening med min livsfärd.

Jag är en kreativ själ och som jag skrev i förra inlägget så fanns där ju lite planer med att sticka upp till Penthouse, plantera, fixa och sånt. Inget, absolut inget av detta blev gjort! Istället för att känna en mjuk omslutning av mörkret så kände jag mig dränerad och urlakad. Jag tappade lusten för allt livet har att erbjuda…

De saker jag ändå förmådde mig att göra kändes som att jag satte på autopiloten och lät mina tidigare erfarenheter av livet bara få det att rulla på. Ett annat slags rulla på som kändes blä.

Men som sagt, väl på vanliga planet i livet som jag kom upp till i fredagskväll, så hände något inombords. Från att inte ens orka svara i telefonen, på meddelande eller något ansträngande för själen under hela veckan, så kom en målbild och en mening fram. För det jag kom fram till denna gång är att jag behöver skapa upp mitt liv och inte fastna i att bara vara med mina doser och mående. Det skrev jag också om tidigare, att jag inte ÄR min sjukdom utan fortfarande är den livfulla och kreativa Jill! Den kreativa Jill vill leva varje dag, göra sådant som är roligt och som ger mig ny livskraft och energi. Så välkommen tillbaka Jill till ditt eget liv med både mål och mening! 💕🙏 Det ska bli riktigt spännande att fortsätta med de projekt jag faktiskt redan startat upp BARA för min egen skull och japp, jag har nu officiellt slutat springa på alla andras bollar och slutat vara den som puffar och fixar för att andras drömmar ska ta fart. Detta är ett avstamp och ett statement! Åh jag är sååå tacksam över att klippa banden till det som inte ens var för mig från början och nu göra mig själsligt fri på riktigt. Jag förstår nu och jag släpper allt fritt till att omvandlas till ny frisk energi att göra något riktigt bra och fint av.

Det är MIN tid nu och jag ska njuta och leva för min egen skull tillsammans med de jag älskar ❤️❤️❤️

Jag bara kände för att avsluta detta inlägg med en av mina favoriter Karin Boye. 1994 gjorde jag ett specialarbete om henne och den här dikten har följt med mig sedan dess. Jag tänker att friheten i sommar kommer vara våra resor med vår husbil.

Livet är ett äventyr! Kramar från Jill en solig söndagsförmiddag ❤️

I rörelse – dikt av Karin Boye

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd –
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

(Ur Härdarna, 1927)