Det är mycket inom just nu

Jill Lagerqvist – I början av någon nytt

Själens energifält har vaknat och pockar på

Jag kan inte uttrycka det på annat sätt. Hur djupt än det kan låta. Från att ha varit i ett vakuum på många sätt, så är det så tydligt att det är dags att realisera och sortera ut.

Drömmar som vill bli verklighet och vissa spår som känns lite som återvändsgränder. Att vända tillbaka känns inte aktuellt, men att finna nya vägar framåt även i gränder där tvivel gör sig påminda, det är mer så det känns just nu.

Det är lite som att gå en brottningsmatch mot livet självt. Många ronder. Ibland nästan uträknad, men reser mig på 9…

Jag vill mycket! Det finns många olika delar jag är nyfiken på! Men EN sak är viktig just nu och det sticker jag inte under stol med. Jag behöver en egen inkomst så jag kan slappna av. Bara helt ärligt och rakt. Den här utmaningen med att inte vara berättigad ens existensminimum för att jag som egen företagare hade en riktigt dålig omsättning året då min sjukpenning skulle baseras på… det går inte ens att föreställa sig och jag vet att våra skyddsnät och sociala skydd inte gäller lika för alla. På ett ytterst plågsamt och stressande vis.

Talanger & gåvor finnes

Alla har vi våra egenskaper, talanger och gåvor – sådant som vi är ”duktiga på” och tycker om att göra. Det är så lätt att vi redan i första tanken stoppar oss och direkt tänker att det är omöjligt. Men vi vet inte, för vi ger det inte ens en chans.

Jag har vid flera tillfällen utmanat mig och tagit vägar inte många andra vågar. Flera av kollegorna vid min sista anställning tog mig åt sidan de sista veckorna jag jobbade där och berättade i förtroende att de beundrade mitt mod. De skulle också vilja, men vågade inte följa sina drömmar… Vill ni veta en grej? Egentligen var det aldrig en dröm att starta eget företag och sluta vara anställd. Det blev ett väg ut och framåt från stress och press, en viss känsla av att inte längre trivas med arbetsuppgifterna/köra fast och att jag inte kunde få utvecklas och vara fri är en del av historien. Den andra delen handlar om kärleken till min son och att jag kände så starkt att jag behövde finnas mer tillgänglig för honom. Att arbeta heltid 7.30-16.30 varje dag tärde.

Att utbilda mig blev en välbehövlig och högst givande paus. Jag var mentalt slutkörd på så många olika plan. Det blev en utsträckt hand och jag tog den, ansökte och kom med på friskvårdsutbildningen. Under första terminen tänkte jag att det här kommer jag aldrig jobba med eller klara av. Jag har ett stabilt jobb att komma tillbaka till. Men sen kom kursen i ansitszonterapi i mitt knä där jag först vann hela utbildningen och sedan tyvärr hände tragiska grejer med att kursledaren omkom i en bilolycka, men då hade jag redan påbörjat och jag tyckte så mycket om det så jag ansökte och påbörjade fortsatt utbildning i Köpenhamn.

Det är sällan man kan förutse vad som ska komma runt nästa krök. Jag fick flera förfrågningar om att hyra rum, komma och jobba på en del ställen och så plötsligt såg jag den där vägen till lösningar för min son och att jag skulle finnas mer närvarande och utan att ständigt stressa! Jag startade upp mitt företag sommaren 2013 och officiellt startdatum för eget behandlingsrum och företagsstart sattes till 1 september 2013! Jag var själv rätt paff, men det kändes som att det faktiskt ”bara rullade på” som man brukar säga. Jag hade vid den tiden full uppbackning av min sambo (som sedan blev min make). Vi var överens för sonens skull och bättre bonuspappa kändes det inte som att vi kunde få in i vårt liv ❤️ (jo han stöttar fortfarande såklart!)

Det visade sig att jag hade talanger och fallenhet för att ta hand om andra med olika behandlingar och jag blev uppskattad rejält! I många år gick det bra och jag la även till andra delar som gav mig mervärde, men också tog en rejäl summa av min vinst i företaget. Det fick anses som en win win i personlig utveckling och ännu mera kunskaper att investera tid och pengar i för att ge mer erfarenhet och skills. Jag blev i det här utmanad och rätt duktig på att hålla föredrag och föreläsningar! Det var inte heller något jag trodde jag kunde… Min självkänsla har ökat och stärkts under alla de här åren. Allt som är gjort kan läggas i min kunskapsbank inför vad som nu ska komma.

För 10 år sen togs denna bilden. Jag var mitt i livet med en massa nytt och såg med stor tillförsikt fram emot allt nytt som bara sköljde över mig. Det var en väldigt bra tid i mitt liv. Något jag ska påminna mig själv om – att jag besitter styrkan och kraften att ta kommandot över mitt liv igen och igen och igen…

VAD är det jag vill då?

De senaste månaderna har jag varit mer velig än någonsin tror jag. Jag vill så mycket, men orken har inte varit så närvarande och fortfarande blir jag otäckt trött, mer än jag är van vid. Det kommer gå över. Men något har hänt inombords. Det känns som inre rysningar i en blandning av både spänning och en smula oro för vad som ska ske och hur ”allt” ska bli. Men samtidigt så säger jag ödmjukt till mig själv att jag behöver utforska och testa. Känns det inte rätt, så får jag välja om och om igen. Det finns ingen regel med hur många gånger man kan ändra sig eller vilja annat!

Det jag känt väldigt starkt motstånd till är att hamna in i särskilda fack och känslan av att någon annan får för sig att ”äga” mig. Att någon ska använda mig som en bricka i deras eget livs-spel och valsa runt med mig.

Mig äger ingen!

Jill Lagerqvist

En del av mig säger att det är min rädsla över allt det nya som är på väg in som får mig att uttrycka den meningen, men samtidigt vet jag att det här är viktigt. Många gånger har jag, som jag tror är rätt vanligt, känt att jag halkar in och gör det andra vill att jag ska göra och gör jobbet för deras bästa och inte ens tänker på mig själv. Jag följer helt enkelt andra istället för att finna min egen väg. Så när jag ”samarbetat” har det varit ”enkelt” för mig att börja utföra någon annans dröm och hjälpa till där, istället för att ta tag i mina egna saker.

Just detta är poängen med mitt lilla citat. Det är min lärdom och insikt. Jag kan ha en dröm om att jobba som anställd inom något jag verkligen brinner för och då inte känna att någon annan äger mig. Jag kommer finna mina vägar framåt, men det viktigaste är att jag känner inombords att jag får göra gott, göra skillnad och göra nytta inom något jag tror på och ser ett värde i att göra.

Förändringar i privata livet

Min son är påväg att snart flytta till eget bo. Det är med en blandning av allt jag står inför faktum att nu är det dags på riktigt. Jag planerar och förbereder mentalt. Där finns en del att jobba med. Samtidigt är jag så glad för hans skull! Som min make säger: ”Det är hans rättighet att få bo och komma in i sitt eget liv och skapa upp det på hans villkor.” och mamma Jill nickar instämmande. Allt för min son i största kärlek ❤️

Men det kommer innebära ett helt nytt liv här hemma! Vad ska jag göra av all tid utan honom? Jag är så van att alltid fixa, anpassa mina tider och rutiner… men det kommer bli bra! Jag kommer även i det privata få reda ut vad jag vill göra, vad jag har för intressen och om jag kanske vill börja med någon hobby eller vad i hela friden! 😍 Blandade känslor här som bara bubblar upp! Tror många känner igen sig. Men som funkismamma har man liksom också fått gå all-in på ett sätt som jag tror att man inte riktigt fattar innebörden av om man inte själv har inblick i eller lever själv i en funkisfamilj. Men de som vet, de förstår nu vad vi står inför. I en familj med de här premisserna så har utmaningarna duggat tätt mellan varven. Man blir också till viss del lite mer isolerad och helst när man bor lite utanför större städer där det inte är samma upptagningsområde för andra familjer och anpassade ställen. Sen är det också för att man är så bunden till tider och rutiner som gör att det är speciellt och inte samma ork/möjligheter att vara social. Det blir som att vi bryter vår isolering och mer saker ligger öppet för oss. Det samma kommer det bli för sonen som nu kommer i kontakt med andra som lever som honom med särskilda behov. Det blir fint, även om det blir en inkörsperiod och massor av utmaningar innan allt faller på plats.

Älskar denna bilden! Han var så lycklig och tjöt ”tjooohoooo” när han åkte hoj. Något som han gjort många gånger genom alla åren. Det är en tid att vara nostalgisk just nu 💕

Solen skiner och ger känslan av att allt ljusnar nu

Jag väljer att se denna tiden som en tid då det ljusnar även i mitt liv. Idag är det vårdagjämning och det står för särskilda statement helt klart.

Jag har anmält mig till ett webinar jag ser fram emot. Men nu ska jag ringa min a-kassa och försöka reda ut vad som gäller för mig.

And life goes on and on… Kramar från Jill

Tack livet för ännu en dag!