Jill Lagerqvist
Tror ni på ödet eller synkroniciteter?
Tårarna rinner. Jag hulkar och snörvlar. Ilskan bubblar inom. Hopp blandas med hopplöshet. Tröttheten får ögonen av svida. Sikten framåt är dimmig och nyanserna är ihopablandade. – Min vardag så länge… som tagit musten ur mig, som dränerat och brutit ner…
I morse blir det lite bråttom. Snön har fallit och bilen ligger gömd under ett tjockt lager nysnö och mellanskiktet innehåller tjock is. Med det i tanken drar jag fram den gröna väskan som jag inte använt på länge. Däri ligger det ett block jag inte använt på ett tag. Jag lägger det på köksbordet och skyndar ut till snö, is och bil för att fara iväg till min kurator 4 mil iväg.
När jag kommer hem ligger blocket där. Jag öppnar det och det jag skrivit får mig att haja till. Anteckningar från min runvandringskurs och just där jag slagit upp blocket innehåller runan Lagu. Lagu är vattnets runa (även i fryst form).
LAGU – Vattnets runa
Rening – Intuition
Känslor – Månen
Tårar – Regn
Natten – Våra drömmar
Formbarhet, vara flexibla
Det finns mycket lärdomar i denna runa. Jag fastnar vid några anteckningar: Vi blir tillslut sjuka om vi inte släpper på våra känslor (ilska, frustration, sorg mm). Viktigt att skapa fritt flöde i kroppen för balans. Vårt EQ sitter i Lagus runa.
Så ser jag 3 frågor: 1) Vad gör jag när jag blir arg? 2) Hur uttrycker jag min ilska? 3) Vad är jag mest rädd för? Mina svar får mig att förstå och få syn på mig själv, men också se den enorma resan som jag gått igenom och förändringarna till det bitvis bättre för mig själv. Ändå förstår jag att jag behöver gå in i nästa steg med denna utmaning. Datum för anteckningarna är 20/11-22 alltså nästan på dagen 3 år sedan.
Vi är många, inklusive jag själv, som brukar säga att i varje motgång finns en större mening som tillslut visar sig. Mitt uppe i utmaningen/motgången behöver man ”sitta med det” och inte fly. Det gör ont. Det tar tid. Det tär.
Frågorna är många och förtvivlan blir ens följeslagare i den tid som det behöver ta.
Sen kommer jag till en ”Tippingpoint” när det känns som att allt rasar omkring mig, för att sedan inse att det är de där dimridåerna som fallit och sikten blir mer klar framåt.
Där insikten blir – att tilliten är nödvändig och viktig. Där det blir viktigt att också inse att jag behöver vara med mig själv i allt som är och följa flödet i det som sker.
Tillit
Tillåt dig att känna in denna historia:
”Någon har lämnat den finaste gåvan i dina händer. Med full tillit att du är rätt person att hålla den.
Försiktigt håller du den ömtåliga viktigheten mellan dina händer. Gåvan du ska vakta mellan dina händer. Vakta och vattna, så den blomstrar när tiden är inne. Ha tillit att du är den bästa förvaltaren av gåvan.”
Vad kan denna gåva resonera med i ditt eget liv just där du befinner dig nu?
Jag vet vad gåvan representerar för mig i mitt liv just nu. Det är olika i olika delar av mitt liv, men just nu föll det på plats vad jag länge har förvaltat som den finaste, ömtåligaste, viktigaste gåvan ❤️
Reflektionen blir att jag behöver ställa mig frågorna igen, som står i mina anteckningar:
- Vad vill jag nu i livet? 2) Vart går färden vidare`3) Är det något jag vill eller bör ändra på för att inte uppnå ett oönskat reslutat?
Nästa runa blir Reid – Reserunan
Livsresan är en pågående livsprocess. Tilliten ligger i att förstå att vissa saker kommer till en utan en egentlig uttalad plan och att det finne en större mening/syfte.
Viktiga livsval, mål, riktningar.
Ta hjälp av Reid vid nya projekt.
Vägvisare inför ett nytt kapitel, ett nytt år (2026?)
Vissa val kan jag känna en stark dragning till likt ett ”kall” för att det så småningom ska leda mig vidare.
Så här står jag nu
I en tid som blivit av dagar som blivit veckor som blivit månader som blivit ett halvår… så står jag här nu och efter att ha rensat och renat med tusentals tårar och kallar in Reid!
Jag har kommit så långt så jag har satt mina gränser, jag har tillämpat självrespekt och jag har hittat centrumet i stormens öga och dragit tillbaka mina spretande hjälplösa tentakler – för att landa i/på en stabil plattform där jag bygger hållbarhet med struktur, målmedvetenhet och en fortsatt ambition att vara en kärleksfull medmänniska utan att längre göra avkall på mig själv ❤️🙏❤️ #sammanfattningen #slutsatsen #besluten
Min trumresa:
Jag kommer till en ö. Jag går i land. Väl på ön hittade jag min skatt! Den innehåll flera lager/avsatser inuti kistan.
I första lagret finner jag vackra flaskor med livselexir. Elexir för livskraft, självläkning, förmågan att väcka mina livsandar igen, glädjen och kärleken inom mig.
I andra lagret finner jag min egen livskompass! En vägvisare som ska leda mig rätt och ger mig nya vägar och stigar att finna i överflöd av lycka och glädje. TACK! ❤️
- STARK MODIG & ENERGIFYLLD går jag iland. /Jill
Lyssna i hörlurar eller på hög volym och låt kraften komma till och in i dig
Upptäck mer från JILA 4 goodlife ~ since 2013
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
JILA 4 goodlife ~ since 2013 