Idag ska jag samla ihop mig

Jill Lagerqvist – CA resan

Ger mig själv tiden att känna in

Endorfinerna från i tisdags när jag avslutade en del i mitt liv som varit vardag i 4,5 månader har lagt sig lite. Det blev en del hejarop och fina ord från vänner som läste mitt inlägg på facebook. Min goda vän & granne kom förbi med en vacker bukett blommor från sin trädgård och vi tog en kopp kaffe på en solvarm altan. På kvällen tog vi en skål med alkoholfritt bubbel jag, sonen och maken. Vi grillade korv och sen kollade vi vår serie på tv en stund.

Igår kom en annan vän med vacker blombukett och kaffebönor från Afrika som hon köpt av en vän som varit där. Ska bli spännande att se om jag lyckas mala i vår gamla kaffekvarn 🙂 Mysig stund fick vi med lunch och snack. Vi ska tillsammans starta upp vår hälsokur nästa vecka och tog lite osnygga bilder på verklighetens bistra sanningar om hur kroppen förändrats…. men det ska bli ändring på det nu 🙂

På kvällen kom goda vänner på besök med ännu en bukett med vackra rosor. Vi lagade mat tillsammans och njöt i sommarkvällen ute på altanen. Nästan hela sommaren har vi varit själva här hemma och jag har saknat sällskap och att få vara social. Denna biten kommer jag bära med mig som en av de jobbigaste för mig personligen. Make och son har jobbat och träffat andra hela dagarna, medans jag mest har varit här hemma själv och känt mig ensam. Det är ju bara som det är och inget jag ropat ut högt, men det var fint med sällskap en stund igår och klockan råkade bli halv tio en vardagskväll 🙂 Jag kände en tacksamhet för omtanken från vännerna och det behöver jag just nu på många vis ❤️🌸

Efter en god natts sömn

I natt sov jag en hel natt för första gången på länge. Natten efter cellgiftsbehandlingen fick jag ihop 3,5 h sömn så det var välbehövligt att få sova utan avbrott 🙂

Nu sitter jag här vid köksbordet efter att jag sagt hejdå till sonen när han blev hämtad för dagens jobb. Fläkten surrar sövande, kaffet har kallnat, Sune har kurat ner sig bland kuddarna i kökssoffan och jag möter en hel del olika känslor som kommer upp till ytan.

Det är idag det blir tid en stund för eftertanke och en slags delsummering av ”allt” som varit under året som har gått hit in tills. Vad har varit bra och vad har varit mindre bra och vad har varit direkt dåligt och varför…? Med allt jag själv har fått möta och gå igenom denna tiden så är det klart att det finns en del. Resan har inte bara varit min, men jag kan enbart ta hand om mitt eget och ta ansvar för den delen. Jag har respekt och förståelse att allt inte bara handlar och har handlat om mig, men likväl är det enbart mitt eget som får gälla för mig. Det har varit en tuff tid och nej, tiden har inte alls gått fort och plötsligt är det över! För mig har det varit en väldigt lång prövotid med en massa utmaningar som gjort och gör mig matt. Glädjeämnen har funnits längst med min väg och jag är så oerhört tacksam för omtanken, alla fina ord och heja heja tankar som följt mig under hela denna tiden 💕Fast jag är sliten och trött nu. Hela mitt jag ser härjat ut, jag känner mig härjad och nu är det svårt att möta mig själv i det som är just nu. Det är säkert helt ”normalt” att hamna i dessa känslor.

Om ca en månad är det sagt att nästa utmaning ska komma med stor operation. Jag gör vad jag kan för att pausa känslorna kring det lite och ge mig själv tiden att hämta kraft. Min egen resa, mitt ansvar och i denna del blir det igen upp till mig själv hur jag ska hantera ”allt”. Ibland får jag känslan av att det hade varit så skönt om ”någon annan” bara tog över, att jag lämnade över mig själv och att jag fick flyta iväg… svårt att förklara känner jag 🙂

Dagarna som går är livet

Ingenting kan tas för givet. Det har jag inte heller gjort, utan tvärt om kanske aldrig någonsin tagit något för givet även där jag kanske borde fått göra i små stunder.

Ett av mina mål kommer vara att leva mer i sammanhang där jag får vara jag helt naturligt. Att få vara den äkta och innerliga Jill och att bli sedd och älskad så också. För det är den människan och själen som är jag, utan att behöva förklara eller försvara eller försöka övertyga. Att bra vara jag och det är enbart mitt eget ansvar att se till att det är så jag ska leva framöver. Livet är för kort för att vara i andra sammanhang än de bästa för sig själv.

När jag skriver raderna ovan så slappnar jag av. För det är ju så självklart! Eller hur?

Så jag säger hejdå till mig själv, den ”gamla” versionen av mig själv med allt vad det innebär… en av de starkaste låtarna som följt mig länge genom livet har fått en ny innebörd och mening. Den är till mig själv på så många vis och till allt gammalt som inte ska följa med mig vidare på min livsresa.

Idag landar jag ner i mig själv, idag ger jag mig tiden och samlar ihop mig själv och min själ. Vi får se vart hän allt kommer bära mig vidare. Kramar från Jillsan