JILA 4 goodlife – Jill Lagerqvist

Tacksamhet är en skön känsla

Denna tid med extra allt och många känslor av måsten som måste hinnas med… Hur är känslan inombords när stressen gör sig påmind och så mycket förblir ogjort som borde bli gjort? När allt kommer omkring spelar det verkligen någon roll?

Jag har skrivit tidigare att jag påbörjat en smärtkurs som är mestadels för min egen del, men åh så bra att få ännu mera lärdomar och verktyg att sedan hjälpa vidare med! Nu har 2 veckor passerat in på kursen och vi hinner med 2 till innan jul & nyårspaus. Det blir naturligt också så att jag påminns själv om en hel del verktyg jag redan har som kommer väl till pass nu. Att få den här inblicken är verkligen en fin påminnelse och gör att min medkänsla och förståelse är ännu mer aktiv. Så många olika livsöden och resor vi har samlade i denna grupp och den gör mig om möjligt ännu mer ödmjuk och tacksam för så mycket.

Känslan växer sig stor över vikten av att vara självsnäll och se på mig själv med sammetsblick. Vi borde, vi skulle ju, vi kan ju…men vi gör sällan eller aldrig. Eller hur?

I tisdags när jag smugit ner i varmvattenbassängen så slog det mig hur fint det är att jag är där, i det varma vattnet och njuter av rörelse och värme. Hur kroppen jobbar med mig och inte stretar emot. Hur jag tyngdlöst kan flyta runt och ta de där djupa andetagen. Hur härlig grupp vi är och den gemenskapen som på något vis genast infann sig. Coolt och ja, jag är så tacksam över allt det här.

Samtidigt har jag fått möta mina egna tvivel, känt hur jag stretat emot inombords och hur det stundtals varit väldigt svårt att vara nuad. Jamen jag vet ju att det är då det är extra viktigt och det är då man själv behöver det som mest. Så jag har gått ifrån att nypa mig i armen och kolla så jag är vaken och verkligen är med om det, till att stundtals få dåligt samvete för att jag göra medi.yoga, mindfulness, meditationer och lär mig ännu mer om kroppen och hjärnans funktioner, till att släppa taget om tvivel och bli varm om hjärtat och säga snällt till mig själv: ”Jo Jill, du också, inte bara alla andra först. Jag också, jag Jill är inbjuden. Så njut och må gott, känn tacksamheten, ta till dig, ta in och förstå att det här är något bra jag gör för mig själv.”

Vi är alla människor som behöver få må bra

För mig handlar det här om att få inspirera andra att våga tro på att det är för alla – att god hälsa är något vi alla ska få ha tillgång till och att det är möjligt!

Jag delar med mig av bitar som jag tror att andra kan känna in och ta till sig. Det handlar inte om att vända ut och in på mig själv, utan mer om att ta bort en del av de där tabuområdena. Vi är alla människor och jag tror att vi gör så gott vi kan så ofta vi förmår. Där emellan faller vi ibland mellan stolarna och sjunker ihop lite grann. Det är helt naturligt och helt ok. Det är liksom ingen tävling och det skulle vara dumt att få andra att tro att jag, Jill alltid är så himla perfekt hälsosam. Jag försöker leva som jag lär, men ibland äter jag onyttigt och pösar ihop mig jag med. Det är ok! 😁😊😘👍och även när man är hälsosam så kan man ”drabbas” av ohälsa och sjukdom. Det här handlar en del av den här kursen jag går på nu och jag jublar inombords då jag känner hopp om att det på något vis bjuds in lite mer till att de kunskaper och lärdomar jag själv har genom komplementärbehandlingar sakta vävs in inom den traditionella sjukvården. Kanske på sikt kan vi byta system och istället för att associera till sjukdom hellre ha fokus på FRISKVÅRD! ? vem vet…

Just nu vill jag bara vara i det här flowet

Imorgon är det dags igen för att möta de andra i kursen och jag ser fram emot det. Att bara vara här och nu känns liksom helt rätt! Just nu ikväll så känner jag mig beslutsam om att det här är meningen, det ska vara så just nu att jag går där. När jag tänker efter så har jag 2 tidigare goda erfarenheter av just det stället som betytt så mycket för mig.

En kurs i att våga växa i en föränderlig värld – en kurs för kvinnor som gick av stapeln 1997-1998 tror jag det var… så helt underbar och som den satte sina spår hos mig!

Friskvårdsutbildningen 2012-2013 som ledde mig vidare till att starta mitt företag och börja arbeta som hälsoterapeut.

och så nu då denna kurs, som visserligen är för min egen del. Men jag bara vet och känner att det här kommer bli något väldigt bra av framöver också! Det är alltså på Valjeviken det händer för min del! Framtiden vet jag ingenting om, men det ger en skön magkänsla. //Jill